Snösätragränd |
Några återblickar på det gångna året ska det bli! |
Detta ett blogginlägg med kompletteringar som jag under året inte hunnit publicera än.
Nu till lite om årets skörd ifrån odlingslotten på Snösätra Norra Fritidsträdgårdsförening.
Röda vinbär ca 10 liter |
Svara vinbär minst 10 liter |
Minst 10 liter hallon |
Nedan en trevlig balkonghylla inlöpt på en av IKANOs loppmarknader på Askersundsgatan.
Påskliljor som jag fick i present av Hökarängens Friluftsförening efter att varit årsmötesordförande hos föreningen tidigare i våras.
Nu tillbaka till Snösätravägen i Rågsved och några nytagna bilder ifrån
graffitin där.
Med dessa bilder,
några hundra meter ifrån vår bostad, så önskar jag er alla ett Gott Nytt
År!
Mer att läsa om graffittin:
Epsteins STHLM - Utställning med avancerad graffiti på gång i Rågsved
Epsteins STHLM - Utställning med avancerad graffiti på gång i Rågsved
På gott och ont är graffittins framtid på Snösätravägen ganska osäker då
upplagsområdet ska avvecklas och området bli ett naturreservat.
Ps. Under andra världskriget var här ett flyktingläger där bl.a. balter bodde.
Flyktingläger för balter
Här i södra Rågsved fanns ett baltiskt flyktingläger i slutet av andra
världskriget. Hit kom människor som flytt Sovjets invasion av Baltikum
1944.
Flykt till Sverige
Baltikum invaderades av den sovjetiska armen i september 1944, efter att
den tyska armén dragit sig tillbaka. Hundratusentals balter flydde västerut och
många hamnade i Sverige. De hade tagit sig över Östersjön i små fiskebåtar eller
överlastade skutor.
Läger ute i våtmarken
Flyktingarna placerades i över hundra läger runt om i Sverige, och ett
fanns här i södra Rågsved. Baracker ställdes upp på pålar ute på våtmarken och
myndigheterna försåg flyktingarna med mat och kläder. Så småningom fick de
tillstånd att delta i skolundervisning och att börja arbeta.
Sovjetiska påtryckningar
Sovjets vice utrikesminister lät förstå att alla baltiska flyktingar, som
ju var “sovjetmedborgare”, omgående borde sändas tillbaka. Men den officiella
svenska ståndpunkten blev att ingen flykting skulle tvingas att återvända mot
sin vilja. Under tryck från Sovjetunionen skickade Sverige ändå tillbaka cirka
150 så kallade militärflyktingar. De tvångsavvisades av myndigheterna efter
beslut av regeringen. Den så kallade baltutlämningen har vållat en stor debatt i
Sverige.