Nyårskaramell - Graffiti Snösätravägen - Flyktingläger

Snösätragränd

Några återblickar på det gångna året ska det bli!

Detta ett blogginlägg med kompletteringar som jag under året inte hunnit publicera än.

Nu till lite om årets skörd ifrån odlingslotten på Snösätra Norra Fritidsträdgårdsförening.

Röda vinbär ca 10 liter

Svara vinbär minst 10 liter

Minst 10 liter hallon

Nedan en trevlig balkonghylla  inlöpt på en av IKANOs loppmarknader på Askersundsgatan.

Påskliljor som jag fick i present av Hökarängens Friluftsförening efter att varit årsmötesordförande hos föreningen tidigare i våras.

Nu tillbaka till Snösätravägen i Rågsved och några nytagna bilder ifrån graffitin där.

Med dessa bilder, några hundra meter ifrån vår bostad, så önskar jag er alla ett Gott Nytt År!

Mer att läsa om graffittin:
Epsteins STHLM - Utställning med avancerad graffiti på gång i Rågsved

http://blogg.dn.se/epstein/2014/08/25/utstallning-med-avancerad-graffiti-pa-gang-i-ragsved/

På gott och ont är graffittins framtid på Snösätravägen ganska osäker då upplagsområdet ska avvecklas och området bli ett naturreservat.

Ps. Under andra världskriget var här ett flyktingläger där bl.a. balter bodde.

Flyktingläger för balter

Här i södra Rågsved fanns ett baltiskt flyktingläger i slutet av andra världskriget. Hit kom människor som flytt Sovjets invasion av Baltikum 1944.

Flykt till Sverige

Baltikum invaderades av den sovjetiska armen i september 1944, efter att den tyska armén dragit sig tillbaka. Hundratusentals balter flydde västerut och många hamnade i Sverige. De hade tagit sig över Östersjön i små fiskebåtar eller överlastade skutor.

Det var bönder och fiskare, men också många ledande intellektuella som tog sig till Sverige

Läger ute i våtmarken

Flyktingarna placerades i över hundra läger runt om i Sverige, och ett fanns här i södra Rågsved. Baracker ställdes upp på pålar ute på våtmarken och myndigheterna försåg flyktingarna med mat och kläder. Så småningom fick de tillstånd att delta i skolundervisning och att börja arbeta.

Sovjetiska påtryckningar

Sovjets vice utrikesminister lät förstå att alla baltiska flyktingar, som ju var “sovjetmedborgare”, omgående borde sändas tillbaka. Men den officiella svenska ståndpunkten blev att ingen flykting skulle tvingas att återvända mot sin vilja. Under tryck från Sovjetunionen skickade Sverige ändå tillbaka cirka 150 så kallade militärflyktingar. De tvångsavvisades av myndigheterna efter beslut av regeringen. Den så kallade baltutlämningen har vållat en stor debatt i Sverige.

Nu snart dags att öppna!

Föreningskunskap och mötesteknik

Länkar

Bilda förening

http://www.nacka.se/underwebbar/F%C3%B6reningsaktiv/Sidor/bildaforening.aspx 

Förening - Wikipedia

http://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rening

Föreningskunskap och Mötesteknik för invandrare i Sverige

http://www.immi.se/foreningskunskap/

Förening - Allt som du som ideell förening behöver veta

http://www.forening.se/

Mötestjänster

Mötestjänster Företag - Telia.se

http://www.telia.se/foretag/tjanster/motestjanster/webbmote/webbmote.page 

Skype - Gratis konferenssamtal.

www.skype.se

Gemensam aktivitet med styrelsen

Idag är det många organisationer som satsar på både internutbildningar och kommunikation inom organisationen. Fler förstår vikten av att ha medarbetare som trivs och mår bra i arbetet. För att öka sammanhållningen är det bra att med jämna mellanrum genomföra någon form av “företagsaktivitet” i form av en konferens eller en kick off. Genom att planera en rolig aktivitet kan sammanhållningen öka.

Om man är ute efter en upplevelse att minnas så kan man testa att byta miljö mot något som är lite mer annorlunda. Man skulle exempelvis kunna åka på konferens i skärgården, landsbygden eller utomlands.

En dagskryssning med någon av Finlandsfärjorna där konferenslokal hyrs som styrelsemöte samt utbildning hålls är något som jag tycker är mycket givande. Framförallt så har styrelsemedlemmarna inte bråttom längre, man sitter på den båt/färja man sitter på. Tycker detta leder till beslutsgivande styrelsemöten, bra förståelse av utbildningen, ökad kontakt mellan styrelsemedlemmarna samt många bra nya förslag och idéer.

Webbansvarig

Jag brukar ofta få denna roll i föreningar.  Om man har några tusenlappar att spendera på hemsidan om året, så kan man anlita en professionell webbmaster och få en utomordentligt bra hemsida. Lyckliga kan de föreningar vara som har en sådan webbmaster i sin styrelse. Men om de pengarna eller den möjligheten inte finns, så är det inte alls ovanligt att man försöker hitta en snilleblixt utanför föreningen, som ska hjälpa till med en hemsida på sin fritid om något som den personen kanske inte ens är intresserad av. Något som ofta resulterar i hemsidor som uppdateras mycket sällan och inte allt för ovanligt blir en skamfläck för föreningen. Därför vill jag istället rekommendera tex.  www.wordpress.com, www.dinstudio.se, www.123minsida.se, www.easywebbhotell.se och http://www.google.com/sites/ som är mycket enkel för alla (tjänsterna är på svenska) att själva göra hemsidor med. Detta gör att också fler personer kan hjälpa till med uppdateringarna. Att fler kan hjälpa till och delta är också själva meningen med förening.
Domän - Den plats ni lagrar hemsidan på t.ex. Dinstudio ger er ofta en ganska lång och krånglig adress till hemsidan. Ni kan därför köpa en domän, t.ex. hos Loopia, som ni länkar/kopplar hemsidan till.

Om ni trots dessa enkla lösningar känner att ni vill ha hjälp med er hemsida så kontakta mig gärna så hjälpa jag er emot en rimlig ersättning.

Uppdateringar med mer info lär komma!

Soljanka

Fick för en tid sen ett brev ifrån en vän om soljanka. Bra info värt att publicera och bevara.

 

Hej!

 

Jag har forskat litet kring "soljanka" i min ryska kokbok och diverse andra uppslagsverk. Det finns faktiskt två former av denna rätt: en soppa och ett slags gratäng. Jag är van vid soppan och hade glömt helt och hållet det andra alternativet. Under min tid i Ryssland var soppan på de flesta restaurangers meny, dock inte gratängen. Denna gratäng görs alltid med brynt vitkål som både till sitt utseende och sin smak är ungefär som skånsk brunkål på burk som man säljer i Sverige omkring Jul och Nyår även om den inte heter "brunkål" på ryska. Om du vill veta hur man gör denna ryska version av brunkål, kan jag översätta och skicka dig receptet, fast du kan lika gärna använda den brunkål som finns att köpa i svenska livsmedelsaffärer. När din vän nämner kål i soljanka de äter i Lettland, menar hon kanske just soljanka gratäng. Namnet "soljanka" kommer av ordet "solj" (uttalas "sål"), vilket betyder "salt". Resten av ordet "soljanka" består av ett par suffix och en ändelse. Alltså "saltig maträtt". Namnet på denna rätt förekommer även i en äldre version: "seljanka" av ordet "selo" (uttalas "selå" med betoningen på andra stavelsen) som betydet "by". Alltså: "saltig soppa/gratäng" eller "bondsoppa/-gratäng". Soljanka görs på kött, fisk eller svamp. Härnedan följer recept på soljanka av kött och fisk. Är du intresserad av svampsoljanka, kan du få även detta recept av mig.

 

Soljanka köttsoppa

    Görs på 3-4 sorters kokta eller stekta köttprodukter (nötkött, kalv, lamm, skinka, njurar, prinskorv o.d.). Skär dem i 2-3 mm tjocka och 2-2,5 cm långa bitar.  Häll het klar buljong i en kastrull. Lägg i strimlad gul lök, som frästs och sjudit tillsammans med tomatpure (tyvärr saknar jag tillgång till symboler i Outlook Express och kan inte infoga bokstaven "e" med accent som krävs i ordet "pure"), samt skalade och urkärnade saltgurkor skurna i romber. Koka 4-5 minuter. Tillsätt salt, pepparkorn, lagerblad, kokta köttprodukter och kapris. Koka ytterligare 4-5 minuter. Man kan även tillsätta urkärnade oliver (8 g).

    Servera med urkärnade oliver, gräddfil och en skiva citron utan skal. Strö på hackade färska kryddörter.

    I stället för att skära köttprodukterna (se ovan) kan man använda dem hela, en bit av varje. Denna variant heter "Leningrad-soljanka".

    Soljanka kan också göras på tam- och vildfågel.

   Ingredienser per portion (g): Köttben 125, kött 54, kokt skinka 26, prinskorv 21, njurar 30, gullök 53, saltgurkor 50, kapris 20, oliver 20, tomatpure 20, smör 10, gräddfil 25, citron 1/12-del av en frukt, färska kryddörter 3, övriga kryddor.

 

Soljanka fisksoppa

    Häll klar fiskbuljong i en kastrull. Lägg i strimlad gullök, som frästs och sjudit tllsammans med tomatpure, skalade och urkärnade saltgurkor skurna i romber samt 2-3 bitar rå fisk av störarter (stör, beluga eller sevrjuga) som sköljts i hett vatten. Koka 13-15 minuter. Tillsätt salt, pepparkorn, lagerblad, kokt och skuret i bitar brosk av störfisk samt kapris. Koka 1-3 minuter. Man kan även tillsätta urkärnade oliver (8 g).

    Servera med urkärnade oliver och en skiva citron utan skal. Strö på hackade färska kryddörter.

    Fisksoljanka kan göras på gös. I stället för fiskbuljong kan man använda köttbuljong.

    Ingredienser per portion (g): Beluga 136 eller stör 161 eller sterlett 162 eller gös 178, fiskhuvud 72, gullök 53, saltgurkor 50, kapris 20, oliver 20, tomatpure 20, smör 10, citron 1/12-del av en frukt, färska kryddörter 3.

 

Soljanka köttgratäng

    Skär kokt kött, njurar, prins- eller lunchkorv i små bitar och fräs dem tillsammans med eller utan fräst gullök. Sedan lägg allt detta i mörk såsfond eller madeirasås, tillägg skalade och urkärnade saltgurkorskur i romber kokta utan hel övertäckning med vatten, urkärnade oliver och kapris och bräsera dem. Skinka (20 g) kan läggas till.

    Smörj med fett en traktörpannas botten och lägg på den ett lagom tunt skikt brunkål. Lägg på köttprodukterna blandade med såsen och ovanpå dem ett skikt brunkål till. Jämna till overytan, strö på en blandning av krossade skorpor och riven ost, stänk på smält smör och gratinera i ugn.

    Servera med oliver, syltade körsbär, lingon, cornichoner, citronskivor och färsk persilja.

    Ingredienser per portion (g): brunkål 200, kött 77, prins- eller lunchkorv 26, saltgurkor 50, kapris 30, oliver 15, sås 50, skorpor 3, ost 2,2, smör 4, syltade frukter eller bär 27, citron 1/16-del av en frukt, färsk persilja 3.

 

Soljanka fiskgratäng

    För denna rätt använder man stör, beluga, sevrjuga, gös eller torsk.  Skär fisken i bitar (3-5 st. per portion). Blanda skalade och urkärnade saltgurkor skurna i småbitar, fräst gullök, kokta brosk skurna i bitar, kapris och urkärnade oliver (man kan hälla i tomatsås och värma upp denna blandning). Smörj med fett en traktörpannas botten och lägg på den ett skikt brunkål. Lägg ovanpå bitar av fisk kokta utan hel övertäckning med vatten. Ovanpå fisken lägg blandade grönsakerna och ett skikt brunkål till. Jämna till overytan, strö på en blandning av riven ost och krossade skorpor, stänk på smält smör och gratinera i ugn i 15-20 minuter.

    Servera med oliver, syltade bär (körsbär, lingon), cornichoner, citronskivor och färsk persilja.

    Ingredienser per portion (g): gös 239 eller stör 214, fett 11,  brunkål 150, saltgurkor 60, kapris 25, gullök 10, fiskhuvud 50, tomatpure 12, ost 3,3, skorpor 3, syltade frukter 20, oliver 15, citron 1/10-del av en frukt, färsk persilja.

 

Lycka till!

Kräppladagen 24 oktober 2015

Gott fika, många besökare och samtal. En lugn och positiv stämning, men folk hoppas på snabbare framsteg gällande Naturreservatet.

Jag fick mig både en pratstund och visning med/av Tillväxt:s odlingar vid dammen. Också där positiv utveckling.

Fick veta att Kräpplagruppen fått ett flertal nya medlemmar. Dagen vart så lyckad att Kräpplagruppen bestämde sig för att vara på plats med information och fika även under söndagen 25 oktober.
Kräpplagruppen informerade också att seminarium kommer att hållas senare i höst i Nya Rågsveds Folkets Hus.

Allmänt trevlig och informativ träff i en lugn naturlig miljö!

Tips för bostadssökande

Man kan ställa sig i Stockholms bostadsförmedling https://bostad.stockholm.se/ och där stå ett x antal år. Man kan köpa en bostadsrätt om man klarar priserna. Finns företag (Tänker på utländska sådana) där de anställda gått samman för att köpa och därmed hamnat i priser/hyra som fungerar. Finns också utlandsstudenter där familjerna är välbärgade som klarat utgifterna. Lite sidospår med andra ord. Privata fastighetsägare är ett annat sidospår.

Men det är en stor bostadsbrist i Stockholm som hämmar företagens utveckling/etableringar, försvårar för studenter att studera i Stockholm (Att välja studier) och inte minst försvårar för ungdomar att få en första bostad.

För några år sen hade jag en stor lista med länkar till sidor där man kunde hyra bostad i andrahand. Men när jag tittar på dom nu så känns det oseriöst att länka ut till dom. Hyrorna som krävs är inte seriösa, orimliga. I median kan vi också läsa om sexuella tjänster som krävs för att hyra.
Om man ändå ska ge sig ut på andrahandsmarknaden så kan det vara värt att också annonsera själv om att man söker bostad (Både på nätet och med hjälp av affischer/anslag). Man kan på så sätt nå de som har en bostad att hyra ut, men som drar sig för att annonsera om det. Rädda för att behöva svara på mängder av brev och telefonsamtal. Man kan också väcka intresset hos folk att hyra ut, framförallt i villaområden eller i bostadsområden där lägenheterna har många rum.

Jag hjälper både privatpersoner och företag mot ersättning att sprida affischer och anslag på ett genomtänkt sätt (kontakt). Men är mycket noga med att kund då förstått svårigheterna med detta. För företag kan det ibland också handla om att hitta specifika lokaler.

Baltikumdagen 5 september 2015 i Botkyrka

Facebookevent  (Klicka här)

Här några bilder och en rapport ifrån
Baltikumdagen 5 september.

Utöver det, spännande att se det ökande intresset för Baltikum. Jag tycker mig se en stor uppgång bara sen förra året. Jag tror inte Rysslands "nytändning" och Sveriges insikt i att hjälpa Baltikum vid ett eventuellt angrepp har varit betydelselös. Också åt andra sidan att Baltikums säkerhet är Sveriges säkerhet. Bengt-Göran Holmerts bok "Gotland under beredskapsåren 1939-1945" såldes under Baltikumdagen.

I Rågsveds friområde utanför bostaden har det varit ett flyktingläger under kriget som baltiska flyktingar har bott i. Jag har gjort några små försök att få fram mer information utan att lyckas än. En nött jag hoppas på att lösa under det kommande året.

Botkyrka Kommun och Radio Botkyrka var mycket hjälpsamma med marknadsföringen av dagen. Skyltarna som informerade på vägarna om evenemanget när man kom in i kommunen värmde.

Till nästa år titta lite till på bra och billiga boenden i närheten av Vårsta, så fler får möjligheten att närvara.

Ett lettiska ordspråk går "När två letter vill skapa en förening så blir det tre föreningar. En förening var för att de inte kan samarbeta och en tredje för att ändå försöka.". Har hört att ordspråket går i Estland också. Men ordspråket kanske har börjat glömmas bort, för samarbetas görs det mer och mer. Nästa år 2016 då Svensk - Lettiska har huvudansvaret för Baltikumdagen så hoppas jag på än mer samarbete och deltagande. Tänker då titta extra mycket på svenska vänorter, vänföreningar och inte minst svenska företag i Baltikum / baltiska i Sverige.

Vi drar en lettisk berättelse också som går ungefär som nedan. :) 

Djävulen kommer fram till en man och säger:

- Du får vad du än vill men din granne kommer att få dubbelt så mycket.

Mannen funderar noga och svarar sedan:

- Stick ut mitt ena öga.

Baltikumdagen är inte ett turistbyrå - jippo utan mer som en bro mellan ester, letter, litauer och svenskar. En unik mötesplats där alla har lika mycket att vinna.

Hissen utanför Rågsveds tunnelbanestation

Jag ska i detta inlägg försöka sammanfatta en händelse om hissen nere vid centrumet och de diskussioner som förts om detta i Facebookgruppen “Rågsved – Anslagstavlan”.

En stor del av Rågsved är till stora delar byggd på en höjd. Dit når man antingen genom en serie mycket branta trappor och sluttningar -

eller genom en utomhushiss med två korgar som går från tunnelbanans utgångsnivå och upp till bostadsområdet.

Vi börjar med två bilder ifrån 20 april.

På skylten står det “Hissen mellan Rågsveds stationsplan upp till Stövargatan är avstängd på grund av renovering. Öppnas åter under juni månad.” (Man glömde skriva årtalet efter juni). Sen finns Stockholms stads logotyp längst ner. Det saknas kontaktinformation till staden eller ens information om vilken förvaltning som ansvarar. Ett stolt företag brukar vara pigga på att skriva deras företagsnamn, men i det här fallet står inte heller entreprenörens namn. Få som kände till att renoveringen skulle ske. Hela ärendet kantas av bristfällig information till allmänheten.

Det är ingen förståndig som gnäller på att det underhålls och renoveras. Delvis är buss 744 till hjälp som kan ta folk ifrån bland annat Preem macken / Hardemogatan upp emot Snösätra. Men bussen har förstås begränsningar vad gäller hur många elstolar o rullatorer den kan ta. Får inte heller glömma att busskort kostar pengar. För yngre välmående är det nyttigt med att springa lite i trapporna. Men det är ändå många som blir drabbade när båda hissarna blir avstängda och det i en längre tid. Folk drar sig för att gå ut, blir instängda. Man ifrågasätter om kommunen hade agerat på samma sätt om hissarna legat på andra stadsdelar i staden. Det är dålig planering att inte ta hänsyn till människor som har problem med framkomligheten eller olika sjukdomar. Kan till och med vara ett brott mot stadens principer för tillgänglighet och diskrimineringslagen.

Jag har ingen information om vad renoveringen totalt bestått av. Men hört och sett blästring pågå. I juni månad uppmärksammas att det kan gå flera dagar utan att något eller mycket lite arbete pågår.

Nu börjar aktiva och kunniga människor om staden att försöka lista ut vilken förvaltning som ansvarar för arbetet. Stadsdelsförvaltningen fick ett brev ifrån mig med frågan. SDF EÅV ansvarar inte för detta men tänkte att de skulle veta vem som gör det. Men den enda som uppenbarligen kände till detta var på semester så svaret lät dröja på sig. Andra var inne på att det var Stockolms läns landstings ansvar och kundtjänsten blev "bombade" med anmälningar. Först kom svaret att synpunkterna skulle skickas vidare till ansvarig företag. Vi börjar ha synpunkter på att det är dåligt av landstinget/SL att ha så dåliga upphandlingar och bryr sig så lite om konsekvenserna för människorna. Staden borde ha bidragit med ett temporärt alternativ under reparationstiden.

Arbetet blir inte klart under juni månad 2015. Men SL svarar att hissen nu ska fungera. SL har med andra ord, med all sannolikhet, skickat en hissreparatör till hissen inne i tunnelbanestationen. En hiss som så gott jag vet har fungerat. Reparatören lagat "felet" och rapporterat så tillbaka till SL ?
Efter fler återkopplingar med SL så svarar kundtjänsten att efter ha letat runt verkar det inte som att hissen tillhör SL, och därmed tyvärr inte har någon information om hissen vi menar.

Vi förstår då att det är Stockholms stad och inte landstinget som har ansvaret. Samtidigt, juli 9, så svarar SDF EÅV att det är trafikkontorets avdelning för konstruktioner som ansvarar.Ansvariga politiker är trafiknämnden:
https://evald.stockholm.se/extern/Organ/1103
Stockholms stads felanmälan har först svårt att ta till sig att ansvaret är deras, hänvisar till SL.
Arbetet blir inte klart heller under juli månad, vi är nu inne i augusti månad.
17 augusti svarar Trafikkontoret att hissen ska vara klar senast fredag 21 augusti.Vilken är en sanning med modifikation. Byggplast börjar plockas ner under fredagen 21 augusti. Byggställningen börjar plockas ner under lördagen 22 augusti. Sen har städning av hissen påbörjats. Kvarstår att se när hissarna åter är i drift....(2015-08-27 Ena hissen börja fungera. 2015-09-16 den andra hissen var ingång igen.) och om allt då är OK med hissarna.

Trafikkontorets förklaring till dröjsmålet är regnet och kylan i sommar som fördröjt ommålningen av stålkonstruktionen och tätningen av fönster. Ett svar som säkert några vill se fakta på innan det kan godtas som anledning.
Trafikkontoret ska ha skickat ut information om förseningen i lokaltidning? Varken jag eller någon annan i Facebookgruppen har läst eller berättat om sådan information. Om du läsare har den "artikeln" så hör gärna av dig till mig (Kontaktinfo). 

Informationen vid hissarna, är inte värdigt Stockholm Stad!

Entreprenören kommer att få avdrag på priset enligt trafikkontoret.

En framkomlig ramp behöver byggas!
Det här är nog inte någon fråga staden tänkt på och vi som bor i området tänker på det bara då hissarna inte fungerar. Att inte komma hem på grund av en stillastående hiss kan bli en katastrof, så en permanent lösning behövs som ersättning när hissarna inte fungerar. Vidare problematiskt också att bära barnvagnar, matkassar uppför trapporna som är byggda på ett sätt så att enbart barnvagnar med vissa mått fungerar i "barnvagnstrappan". När denna trappa byggdes så fanns inte många av dagens hjälpmedel och utrustningar.
Ett förslag är en genomtänkt ramp som går i s form upp ,så att den inte blir så brant. Med en bredd så att man kan mötas, stanna och vila om man har rullstol, rullator, barnvagn eller bara har svårt att gå i trappor.

Exploateringskontoret kanske kan bygga bort den här barriären i en "Rågdalen etapp 4"?
Men det finns frågetecken kring hur högt exploateringskontoret sätter framkomlighet samt hur uppdraget ser ut gällande att lyssna på invånarna (Gäller då även utformningen av rampen).
Men Medborgaförslag i all ära: http://www.stockholm.se/OmStockholm/Politik-och-demokrati/Du-kan-paverka/Medborgarforslag/
Idén är alltså mycket bra men skall utföras av någon ingenjörskunnig som kan beräkna lutning, halka vid snö mm. Medborgarförslag påpekar bara ett problem och en idé!

Ansvar!
Vist ska staden anlita duktiga, drivande och seriösa entreprenörer. Men det är stadens ansvar att se till att dessa håller måttet, att invånarna hålls informerade och att ett helhetsansvar har tagits!
Entreprenörerna ska veta att det kostar att blåsa staden!
Det måste finnas reservlösningar att sätt in i ett tidigt skede då man ser att det går fel.

Länken till detta blogginlägg har skickats till Trafikkontoret och kopia till Trafiknämndens politiker.

Den enda som svara var Patrik Silverudd, gruppledare (FP) Trafiknämnden som uppmana mig att återkomma till honom igen inom en vecka om svar inte inkommit ifrån Trafikkontoret.

Något svar eller kommentar kom inte från Trafikkontoret så först efter att Patrik kontaktat kontoret så kom:

Subject: Angående ärende KC-1714761 [Klagomål]

Hej. Upprustningen av hissarna i Rågsved har inte alls gått bra. Det finns ett antal faktorer som bidragit till detta; väder som gjort att målningsarbetet dragit ut på tiden, vandaliserad utrustning som måste ersättas/väntas på. Sedan har vi tjänstemän på Trafikkontoret brustit i uppsynen över arbetena under semesterperioden och varit dåliga på att informera er som hissarna betjänar. Vi skall bättra oss på dom punkterna. /Trafikkontoret - Lars Matz

www.stockholm.se 

Jag skickade då in frågan varför endast den ena hissen var igång och när den andra beräknas vara i funktion igen. 2015-09-15 kom svaret nedan, observera att den andra hissen sen var igång dagen därefter 2015-09-16. Ställde också fråga om tips på vem som kunde förvalta förslaget att inrätta en ramp på platsen som däremot inte besvarades.

Subject: Hissar Rågsved

Hej!

Tyvärr har vi haft skadegörelse på den ena hissen, reservdelar har kommit och är monterade men tyvärr är det någon som har försökt bryta sönder låset , det kommer att bli åtgärdat under veckan så förhoppningsvis är hissen igång under veckan.

Roland Kolmodin

Trafikkontoret

Anläggning/ konstbyggnad

Flemminggatan 4

104 20 Stockholm

2015-09-25 har jag skickat en påminnelse om förslaget med ramp till Trafikkontoret och trafiknämnden. När man skriver Trafikkontoret får man först ett färdigskrivet standards svar:

Sent: Friday, September 25, 2015 11:00 AM

Subject: Tack för din synpunkt! 

Detta är en bekräftelse på att ditt ärende av typ: Idé mottagits och registrerats. Din synpunkt har fått ärendenummer KC-1738733.

Beskrivning: Hej!

Hissarna utanför Rågsveds tunnelbanestation vart tveksamma höjdare:

http://connycdm.blogspot.se/2015/08/hissen-utanfor-ragsveds.html

För att förbättra framkomligheten då hissarna åter blir stående (Vilket givetvis alltid bara är en tidsfråga då underhåll och renoveringar behöver göras) kan det väl vara bra att bygga en ramp på platsen ? Eller ?

Med vänlig hälsning, 

Conny Mörke

Tack för ditt bidrag till en bättre stad!

Våra svarstider är: 

3 arbetsdagar för enklare ärenden. Exempelvis frågor om vem du bör kontakta om något, hur en tillståndsansökan går till eller information om stadens verksamhet. 10 arbetsdagar för ärenden som behöver utredas. Komplicerade ärenden kan behöva längre svarstid men då får du information om det samt vem som ansvarar för ditt ärende inom 3 arbetsdagar. Din synpunkt kan behöva besvaras av flera enheter inom Stockholms stad vilket medför att du kan få svar vid flera tillfällen.  

Svaret från Trafikkontoret kom 5 oktober:

From: noreply@synpunktsportalen.stockholm.se

Sent: Monday, October 05, 2015 7:28 AM

To: conny.morke@telia.com

Subject: Angående ärende KC-1738733 [Idé]

Höjdskillnaden är så pass stor att en ramp som uppfyller krav på tillgänglighet blir ett par hundra meter lång, vilplan oräknade. Detta låter sig inte göras inom tillgängligt område. /Trafikkontoret - Lars Matz

www.stockholm.se

Staden har med andra ord inte kunskaperna att bygga en rimligt stor ramp på platsen.

Spontant tänker jag att kunskaperna kanske finns hos andra kommuner, vänorter eller EU men det är inte så värst specificerat.

Vem klarar uppgiften ?