Republiken Lettland bildades den 18 november 1918 och landet fick möjlighet
att med egen regering, riksdag och statsförvaltning utvecklas fram till 1940. I
juni 1940 invaderades Lettland av sovjetarmén och utropades efter kort tid till
republik i Sovjetunionen. Före 1918 hade Lettland haft många herrar – tyskar,
polacker, svenskar och ryssar. Svenskar härskade i Livland (n. delen av
nuvarande Lettland) från 1620-talet och c:a hundra år framåt (den s.k.
stormaktstiden). Under den gamla goda svensktiden (som den benämns i Estland och
Lettland) blev Riga (enl. vissa källor) Sveriges andra stad med ett invånarantal
om c:a 9.000 (1655 - Stockholm var vid tiden dubbelt så stort). Under tiden som
svenskarna styrde Livland förbättrades situationen avsevärt. Skolor i alla
livländska församlingar startades, svensk lag infördes, tortyr avskaffades,
bibeln översattes till lettiska m.m. Svensktiden var över i de baltiska
områdena 1710 i det Stora nordiska kriget då Sverige förlorade kontrollen till
Tsarryssland. I slutet av 1800-talet beräknar man att det fanns c:a 1.9 milj.
invånare i det område som numera tillhör Lettland. Vid början av första v-kriget
hade Lettlands befolkning ökat till c:a 2.4 milj.
Några länkar
Forumtråd: Historiska fotografier
Larshammaren.se – Baltikum
Jeansens historia Jacob Davis
Wikipedia- Lettlands historia
wikipedia: List of Latvians
wikipedia: lettisk mytologi
Worldstatesmen – Latvia
Forumtråd: Historiska fotografier
Larshammaren.se – Baltikum
Jeansens historia Jacob Davis
Wikipedia- Lettlands historia
wikipedia: List of Latvians
wikipedia: lettisk mytologi
Worldstatesmen – Latvia
23 augusti 1989 samlades ca 2 miljoner människor hand i hand från de tre baltiska länderna sig till ett 600 KM långt led från Tallinn till Vilnius, ”The Baltic Way”, för att visa världen att man vill få sin självständighet tillbaka.
Läs om Gotlands kopplingar till Baltikum i inlägget:
Svensk-danska filmen Lilja 4-ever (regi och manus: Lukas Moodysson) från år
2002 visar hur föräldralösa barns liv kan bli samt vad utsatta människor kan bli
indragna i. För att skaffa pengar till livets nödtorft prostituerar sig den
föräldralösa och 16-åriga Lilja. Tillsammans med sin yngre vän Volodja sniffar
hon lim för att glömma vardagen. En dag träffar Lilja Andrej och blir förälskad.
Han lovar henne ett nytt liv och ett bra jobb i Sverige. Full av förväntan
landar Lilja i det främmande landet utan en aning om vad som väntar henne, en
påtvingad prostitution. Med stöd av svenska regeringen har filmen visats gratis
som utbildningsmaterial för många skolelever, även i Lettland. En annan film med
ungefär samma tema är Pål Hollenders film ”Buy, Bye Beauty” (om sexhandel och
ekonomiska orättvisor och hur rika utnyttjar fattiga.). Filmen är kontroversiell
av flera skäl, bl.a. genom att Hollender har samlag med några av de
prostituerade i filmen. Man har också synpunkter på filmens faktauppgifter. I
oktober 2004 påminns vi åter om våra länders aktiviteter i dessa sammanhang när
en svensk man döms i Lettland till åtta års fängelse för människohandel. Den
lettiska domstolen ger samtidigt mannens lettiska hustru ett villkorligt straff
på tre års fängelse. Kvinnan kände till sin makes verksamhet och hade själv vid
flera tillfällen försökt övertala unga kvinnor att resa till Sverige. Under år
2004 utkommer också boken "Vår förbannade rätt” av författaren Maja Frankel
(Svensk Unicef ungdomsambassadör) där en blank sida kan hittas. Där skulle Julia
från Lettland ha blivit intervjuad om hur det är att vara femton år och sexslav.
Hon dök aldrig upp till mötet med bokens författare. Hon är spårlöst
försvunnen.
Människohandel - www.cilvektirdznieciba.lv
