tisdag 23 juni 2015

Lettlands president 2005 Vaira Vīķe-Freiberga


Lettlands president 2005 Vaira Vīķe-Freiberga tog vid sitt statsbesök till Sverige i april 2005 emot Lettlandsintresserade vid Kungliga Biblioteket (http://www.kb.se/ ) i Stockholm.



SVERIGES KUNGAHUS - H.M. Konungens tal vid galamiddagen för Lettlands president Fru Vaira Vike-Freiberga på Kungliga slottet

Exportrådet - Pressinbjudan: ”Business Forum Lettland” - 1 april i Näringslivets Hus

 
Vaira beskådar tillsammans med dåvarande ambassadör för Lettland i Sverige Artis Bertulis teckningar gjorda av barn ifrån lettiska skolan i Stockholm.



Lettisk tilltugg


Lettlands president Vaira Vike-Freiberga besökte under sitt två dagars besök (31 mars - 1 april) även Uppsala tillsammans med det svenska kungaparet. Programmet innehöll en offentlig föreläsning och besök på Carolia rediviva / Uppsala universitetsbibliotek. Besöket avslutades med att en minnesplakett över den lettiska författarinnan Zenta Maurina som invigdes på Sysslomnasgatan vid huset där den kända författarinnan bodde under en tid.



Vaira var Lettlands president 1999-2007. Född 2 december 1937 i Riga. För att undkomma den sovjetiska ockupationen, flydde hennes familj landet den 1 januari 1945, och blev flyktingar. Vaira började sin skolgång i flyktingläger i Tyskland och fortsatte i franska Marocko, först vid grundskolan i Daourat och sedan på flickor College Mers-Sultan i Casablanca.

1954 åkte Vaira till Kanada, hon var  tvungen att arbeta ett år i en bank, och sedan gå på universitetet i Toronto och fick examen i psykologi. Under studietiden arbetade hon som timlärare och  översättare i spanska, och därefter som en psykolog vid Toronto Psychiatric Hospital (1960-1961). Hon talar lettiska, engelska, franska, tyska och spanska. Hon har skrivit ett flertal böcker, artiklar och givit över 250 tal på engelska, franska eller lettiska. Sedan 1957 har hon varit aktivt engagerad i samhällstjänst, med fokus på frågor om lettiska identitet och kultur, och den politiska framtiden för de baltiska staterna. Sedan juli 1960 gift med Imants Freibergs. Deras son Karlis bor i Riga, Lettland, och jobbar som tolk och frilans översättare, redaktör och journalist. Deras dotter Indra, chef för Lettlands investerings- och utvecklingsbyrån representationskontor i London, Storbritannien.  I juni 1998 återvände Vaira till sitt hemland, Lettland.  Hon har aktivt utövat sina befogenheter som president för Lettland och har spelat en ledande roll för att nå landets medlemskap i Nato och EU. Sedan 1999 har hon fått många medaljer och utmärkelser. Tre biografier om president Vaira Vike-Freiberga har publicerats på lettiska, engelska, franska, spanska, italienska, finska och ryska.

Jag har inte upplevt så många lettiska presidenter, men vågar ändå säga att Vaira var en av dom bättre. En av anledningarna till att jag tycker det är viktigt att göra det här inlägget trots att det gått lång tid sen händelsen. Vaira hade både språkliga och kulturella kunskaper att brett göra Lettland synlig och förstod utomlands. En viktig och svår uppgift de här åren då Lettland / Baltikum brottades med mycket okunskap och fördomar.

Vaira medverka till att ge Lettland verktyg för att säkra landet och dess kultur i en lång tid framöver!

fredag 19 juni 2015

Utomhusutställning i Sabile med halmstoppade figurer





Denna fantastiska dockutställningen finns i småstaden Sabile (Rīgas iela 17 ) som ligger i Talsi distrikt. Utställningen är ett privat initiativ som är öppen varje dag. Här finns över 200 dockor stoppade med halm klädd i olika stilar som sångare, polis, idrottsmän och familjer.
Bilderna är tagna 2010 men utställningen fanns kvar även 2014.
Mer om Sabile: http://www.sabile.lv/











tisdag 16 juni 2015

Riga

Eftersom jag har ett antal intressanta bilder ifrån Lettlands huvudstad Riga tagna ifrån 2004 fram till idag så får detta bli ett blandat inlägg om Riga.

Staden grundades officiellt år 1201 och hade 1 juli 2013 totalt 695 539 invånare.

Bilden till vänster hade jag som startbild i många år i MSN Gruppen om Lettland "Letter i Sverige". Sambon är ifrån Lettland och på den tiden i början av 20-talet var det få letter som hittade varandra i Stockholm/Sverige. Kunskaperna om Lettland och Baltikum var låga. Därför startade vi MSN gruppen. Idag finns inte tjänsten MSN grupper längre.

Förslag finns att i Stockholms stadsdel Rågsved också bokstavera på detta sätt.

Läs gärna också om Rigas årliga hantverksmarknad på friluftsmuseet.


The old grain elevators / Vecais graudu elevators / sädessilo av äldre modell:
http://andrejsala.lv/114/
Fotograferad 2006.



Färjan ifrån Stockholm till Riga plåtad 2014.



Sveriges ambassad i Riga på Andreja Pumpura Street 8 plåtat 2005.


Radisson SAS Hotel


Zviedru Standarts  - Svensk standard
Loppmarknad som sålde begagnade kläder till kg pris.
Butiken finns inte längre.



Lettlands Kulturakademi
Ludzas iela  24 



Lido 2005
Lido 2013
I bakgrunden till vänster syns små bodar där lettiska souvenirer och hantverk säljs t.ex. muggar, tavlor, bärnstenssmycken och dukar av lin.




Rigas radio-  och TV-torn plåtad 2005.


Rigas internationella busstation plåtad 2005.




Centralmarknaden plåtad 2005.
Läs mer om lettisk varor och matrecept som jag skrivit om här.



Spårvagn i Riga 2005


Cats hostel direkt utanför ett vandrarhem plåtad 2013.


Laimaklockan plåtad 2004.


The Blackheads house



Lettlands Radio 


Lettlands Universitet
http://www.lu.lv/ 


Lettlands nationella opera



I bakgrunden Radisson Blu Hotel Latvija


Frihetsmonumentet


Park i centrala delen av Riga plåtad 2006.

Riga en stad nära Sverige värd att upptäcka!

lördag 6 juni 2015

Rågsved

Vi har nyligen den 30 maj genomfört Rågsvedsdagen. Men det har vi redan dokumenterat om här. Så jag tänkte istället gå över till den skyllt som syns på bilden ovan om Rågsved som finns strax intill Rågsveds tunnelbanestation.

Namnet RÅGSVED betyder avbränd, svedjad mark där man sått råg. Rågsved var ett torp under Älvsjö gård omnämnt redan i början av 1600-talet. Det låg nära den plats där T-banan idag korsar Nynäsbanan. Älvsjö gårds egendomar inköptes av Stockholms stad 1930. Rågsved planerades och ritades under mycket kort tid..
Rågsved planerades och ritades under mycket kort tid. Den första stadsplanen antogs av stadsfullmäktige 1954 och husen på kullarna i södra sidan av dalgången började byggas samma år. Åren 1955 till 1956 togs centrumplanen och planen för bebyggelsen på den norra sidan. Samma år började folk flytta in på Bjursätragatan. Att det gick så fort mellan beslut och byggande berodde på trycket från den svåra bostadsbristen.


Under den första tiden fanns inga kommunikationer alls, sedan öppnades en busslinje på dagtid till tunnelbanan i Högdalen. Först i november 1959 öppnades T-banan till Rågsved för trafik.
De första åren fanns inte heller någon skola. Provisoriska skolsalar ordnades i ett bostadshus.
Snösätraskolan öppnade till höstterminen och 1958 och det första daghemmet samma år.
Under 1970- och 1980-talet förnyades och renoverades byggelsen i Rågsved. Bland annat uppfördes ett nytt bostadsområde i Snösätra och ett daghem byggdes om till sju små ungdomslägenheter.

Rågsveds Centrum

Från början var det tänkt att torget skulle vara fyrkantigt, men arkitekt Kjell Åström ritade Stockholms enda ovala torg, som nu blivit stadsdelen Rågsveds ikon. Landskapsarkitekt Paul Öreby skapade den böljande svart-vita stenläggningen och fontänen, formad som stora fjärilsvingar. Bertil Johnsons lyktbärare som stod mitt i fontänen och hamnade uppe på torget då den ena vingen lades igen i början av 1990-talet. Willy Gordons skulptur >Rågskörd<, en gestalt med ett fång rågax i famnen, sattes upp 1960.
Från torget öppnar sig arkader ut mot den omgivande bostadsbebyggelsen. Här i den gula gångtunneln upp till tunnelbanan och bostadsområdena i söder lyser ännu de karakärsistiska femtiotalslamporna i så kallade Anita-modell.

I Rågsved föddes punken
Det var i Rågsvd som den svenska punkmusiken föddes. På Oasen, en organisation och samlingslokal vid torget, spelades många olika musikstilar och där möttes de som spelade den nya musiken. År 1977 började Pimme, Gurra och Fjodor, dvs Joakim Thåström, Gunnar Ljungstadt och Lennart Eriksson att spela tillsammans, den första tiden under namnet >>The Haters>>, snart ändrat till >>Ebba Grön<<, den kod som stockholmspolisen använt när de samma år tog fast den tyske terroristen Norbert Lröcher.

Summary
The Name Rågsved means burnt land on wich rye was planted.
Rågsved was formerly a croft belonging to Stockholm in 1930.
Rågsved was planned and designed in a very short time.
The plans were approved by the city council of Stockholm in 1930.
Rågsved was planned and designed in a very short time.
The plans were approved by the City Council between 1954 and 1956. In 1956 construction began on the houses on the hills on the south side of the valley, and in the same year people moved into Bjursätragatan. The short interval between the secision and the implementation was due to the pressure of a housing shortage.
In the early days there were no communication at all, but then a daytime bus line was opened to the metro station in Högdalen. It was not until November 1959 that the metro line to Rågsved was opened to Traffic. There was no school either in the first years. Provisional school rooms were arranged in a dwelling house.
Rågsved has Stockholms only oval square, adorned with a fountain, lamppost, and billowing black-and-white paving.
It was in Rågsved that, Swedish punk music was born when Ebba Gröns first record was released in 1979.

Rågsved är en förort som under de första åren beboddes av utflyttade arbetare från Stockholms innerstad, framförallt från Södermalm. I texten ovan nämns Snösätra (Bäverbäcksgränd och Bäverdammsgränd). På Bäverbäcksgränd hittade jag denna skyllt.



KVARTERET BÄVERBÄCKEN 1
Bostadsstandarden i Stockholm hörde på 1930-talet till de lägsta bland Europas huvudstäder. Det allmännyttiga bostadsbolagen Familjebostäder bildades formellt i februari 1936. Uppgiften var från början att med ekonomiskt stöd från samhället bygga bra bostäder för barnrika familjer med små ekonomiska möjligheter. Redan året efter färdigställde bolaget de första så kallade barnrikehusen i Hammarbyhöjden och Kristineberg. Sedan dess har Familjebostäder varit ett av de drivande bolagen vid tillkomsten av nya stadsdelar och bostadsområden runt Stockholm.
Barnrikehusen väckte med tiden kritik som bostadsform då man ansåg det olämpligt med denna  typ av kategoriboende. Under slutet av 1940-talet ändades därför finansieringssystemet och bostadspolitiken omorienterades till att bli en del av ett allmänt sociologiskt välfärdsprogram.
Även Familjebostäder förvaltar över 1300 lägenheter i Rågsved. De flesta uppfördes under slutet av 1950-talet. På 1980-talet kompletterades de med storgårdskvarteren i Snösätra. De ritades av arkitektkontoret FRS medan byggföretaget BPA var byggmästare och stod inflyttningsfärdiga 1983.


Husen har idag tagits över av IKANO så antalet lägenheter Familjebostäder förvaltar stämmer inte längre.




Kvarter Bäverdalen vid korsningen Rågsvedsvägen / Bjursätragatan (Närmast Huddingevägen) finner man dessa hus om man tar sig igenom Rågsveds friområde. Detta är 131 bostäder (109 lägenheter + 22 hyresradhus) som Stockholmshem AB förvaltar. Inflyttning skedde 2007. Från början var de tänkt att bli bostadsrätter.

När jag kommer in på gården blir jag påmind om den svenska komedi-TV-serien Svensson, Svensson med bland andra Allan Svensson.

- TYST!
Ett mycket fint bostadsområde med en välkomnande och trevlig gård!

På kullen inne på gården fanns fram till 1951 Bjursätratorpet. Tomten är ett fornminne med nummer Stockholm 338. Det fornsvenska ordet bjur betyder bäver.

Under 2013 visade jag tillsammans med Kräpplagruppen Mehmet Kaplan och Åsa Öckerman ifrån Miljöpartiet detta bostadsområde samt Rågsveds Friområde. Jag har varit ute med fler politiker ifrån fler partier i Rågsveds Friområde, men Mehmet och Åsa fastnade extra i just detta bostadsområde.

100 – 200 meter härifrån finns matbutiken LIDL, Meca bilverkstad och bensinstationen ST1.

På den här kullen finns en del skulpturer / konstverk värda att visa. Tyvärr så har jag inte lyckats hitta någon information om dessa. Vet du något så lämna en kommentar eller kontakta mig. Jag tar istället och länkar till ett inlägg jag tidigare gjort om festplatsen Perssons Betong: Invigning Nya Perssons Betong 25 september 2010

Per Rosenvik som bland annat var ordförande för Snösätra Norra Fritidsträdgårdsförening när dessa
hus byggdes var med när de första spadtagen skulle tas. Spadarna som användes skänktes till föreningen efteråt.

Rågsveds två fritidsträdgårdsföreningar (Snösätra Norra Fritidsträdgårdsförening och Snösätra Södra Koloniträdgårdsförening) har tillsammans ca 180 odlingslotter.



  




Bjursätragatan 6 och 8