tisdag 21 april 2015

Rågsveds Friområde 2010-15

Att sätta sig in i alla turer som gått gällande detta område är inte enkelt. Men det har varit allt utom ett konstruktivt arbete ifrån stadens sida.

Vad folk fått göra är att försöka få kortfattade lägesrapporter. Dessa rapporter har givits på Rågsvedsdagen, olika möten samt i Facebookgruppen Gör Rågsveds friområde till Ekopark Syd

Facebookgruppen är startad av Rosa Lundmark som är boende i Rågsved. Rosa bloggar också flitigt: http://rosabloggar.blogspot.se/ . 2010 började jag hjälpa till med att administrera gruppen.

Just för att det varit svårt att sätta sig in i turerna och för att bevara historia samt bidra till utveckling så finns det planer hos Kräpplagruppen att framöver skriva en bok om det inträffade. En historia där jag anser framförallt att sunt förnuft/ uppförande / värdighet försvann och ersattes med härskarteknik, prestige samt bortglömd eller ignorerad helhetstänk ifrån stadens tjänstemän och styrande politiker. Bokens namn lär bli något liknande “Rågsveds Friområde – och hur staden tagit hand om sina engagerade invånare".

Personligen blir jag som ordförande i Snösätra Norra Fritidsträdgårdsförening september 2010 inblandad då flera lokalpolitiker sänder mig information som de fått för kännedom ifrån exploateringskontoret. Information om att bebyggelse föreslås i Rågsveds Friområde på bl.a. de två
koloniföreningar som finns i området. Vi var på inget sätt officiellt informerade om detta. Tidigare under 2010 hade en boendedialog hållits i Rågsved och något folket noterat som viktigt och fint var just friområdet och naturen som alltså strax därefter föreslås bebyggelse i.

Jag skickar 27 september 2010 in ett brev till dåvarande exploateringsnämnd bestående av Joakim Larsson (M), Mirja Räihä (s), Jan Tigerstrom,  Helena Bonnier (m), Ingvar Snees, Katharina Gratschew (m), Göran Kindvall (M), Ulf Frideback, Kenneth Nilsson (s), Jari Visshed (s), Berit Kruse (s), Emilia Hagberg (mp), Ann-margarethe Livh (v), Sebastian Carlsson (m), Anders Alvebäck (M), Per Hallberg (M), Anette Hellström (M), Erik Slottner (kd), Christer Mellstrand (c), Burhan Yildiz (FP), Maria östberg-svanelind (S),  Bo Holmberg (s), Gunnar Samdell (s), Torkel Tigerschiöld (mp) och Clara Lindblom (v). Jag  informerar i brevet att vi vill träffa gruppledarna innan beslut fattas. De rödgröna oppositionspartierna besvarar att de tar avstånd ifrån "utvecklingen" / besluten medans allianspartierna inte besvarar alls den ideellt samhällsnyttiga föreningen som staden har ett avtal med.

Med tiden har staden sedan ändrat på planerna ett flertal gånger. Alltså istället för att fatta vinken flytta runt på husen och antalet. Samrådsmöte har hållits om bebyggelsen i Rågsved i Fagersjö. Ett möte som borde rimligen ha hållits i Rågsved.

Tystnaden i Kräppladalen försvinner, spridningsvägarna i Hanvedenkilen stryps och många biotoper minskas och isoleras. Rågsveds friområde är Stockholms största våtmarksområde med rödlistade arter och signalarter knutna till gammal ädellövskog.

Att flytta på en koloniförening är att förstöra den första och sedan bygga upp en ny på en helt annan plats. Det går med andra ord inte att flytta en koloniförening
Att staden har den inställningen till koloniföreningar leder inte till någon trygghet eller utveckling av kolonirörelsen utan skapar stor oro.
Trots att intresset för odling ökar, och köerna till odlingslotterna växer, läggs koloniområden ner, flyttas eller naggas i kanten i en aldrig sinande ström. Snösätra Norra har för nuvarande 40 personer i kö för lott och intresset bara ökar. Ett generationsskifte är också på gång. Många unga miljömedvetna familjer som vill odla ekologiskt har kommit till, och intresset att odla egna giftfria grönsaker blir bara större. Det behövs fler koloniområden, inte färre! Därför anser vi det vara fel att förstöra de som finns och fungerar bra.


Området Snösätra Norra Fritidsträdgårdsförening består av 120 odlingslotter och har funnits i 30 år, sedan 1981, men odlats har det gjorts på området minst sen 1600 talet, fynd visar på bosättningar från bronsåldern. De senaste 30 åren har våra odlare lagt ner mycket pengar, grävarbete, gödsel och kompost för att förbättra jorden ännu mer, bland annat odlar vi utan gifter. Det är viktigt att bevara god ekologisk stadsnära odlingsjord och mycket kortsiktigt att bebygga sådan mark.

Koloniområdena bidrar i hög grad till den biologiska mångfalden. Här odlas ovanliga grönsaker och blommor som lockar fjärilar och andra insekter. Detta för också med sig ett rikt fågelliv.
Koloniområdet ger möjlighet för många invandrare att odla grödor från sina hemländer. Den integration det talas så varmt om fungerar redan utmärkt på vårt koloniområde. Vi ÄR en viktig del av integrationen i Rågsved. Till oss kommer alla. Vi har medlemmar från alla delar av världen och hela Sverige. Medlemmarnas utbildning/yrken och tro/religioner är lika skiftande. Människor som troligen annars aldrig ens träffat varandra samlas, blir vänner och jobbar för samma intresse och förening.
Lars Epstein ifrån DN har varit med på ett hörn
många gånger under dessa år
http://blogg.dn.se/epstein/

Föreningarna i området har föreslagit tio alternativa platser i Rågsved, som istället kan förtätas.

Här ett uttalande ifrån finansborgarrådet Sten Nordin om stadens koloniträdgårdar torsdagen den 8 april 2010.
Ett flertal koloniområden i Stockholms stad hotas av bebyggelse de senaste åren. Men som jag ser så är det mycket få som verkligen blivit berörda än. Mycket tack vare ett stort arbete ifrån förtroendevalda i föreningarna. Det tror jag är en anledning till att många kolonister i staden inte riktigt tror på att något kommer att hända. Med en nu ny politisk majoritet i staden, ett ökande intresse för odling och ständigt växande intresselistorna för att få sig en kolonilott så finns risken att kolonisterna har rätt. Men det är först om de hotade föreningarna verkligen blir berörda som flertalet kolonister kommer att börja besvara. De som kanske borde börja agera redan idag är de som står i intresselistor för att få sig en odlingslott / kolonistuga, kötiderna växer så det knakar. 

Jag har fått ett flertal brev i kopia där invånare har skrivit politiker i detta ärende och fått ett svar som berör ett helt annat område/ärende. Politiker och borgarrådssekreterare har inte haft koll på ärendena när de svarat. Vilket leder in till diskussionen att politikerna inte hinner med, har alldeles för många ärenden att hantera. Till och från har de till och med bett om ursäkt för de sena svaren. Lösningen på detta problem är att antingen dela upp Stockholms Stad i fler kommuner eller fördela arbetsuppgifterna bättre (Ev. ge Stadsdelsnämnderna mer beslutsrätt).

Lokalpolitiker i olika färger har förklarat för mig att anledningen till att Stadsdelsnämnderna inte beslutar i byggärenden är att de skulle vara för lättpåverkade. Att om de bestämde så skulle inga hus bli byggda. Ett resonemang som idiotförklarar både lokalpolitiker och dess invånare om det stämmer. Fast det rimmar bra med det “rally” som pågått i Rågsved. När invånare inte känner sig delaktiga i besluten så ökar rösterna för nya partier och/eller att inte rösta alls.

Något jag tycker inte staden har är ett fungerande helhetssyn. Man skulle också kunna säga ordspråket att staden kan vinna en strid men inte ett krig (Även om det egentligen inte finns någon vinnare). När ett dåligt beslut fattas vad händer i den andra änden eller bakom ryggen på tjänstemannen / politiken ?
En nämnd kan gå framåt med ett beslut och en annan nämnd kan då samtidigt backa två steg. Totalt för staden ?
Det totala leder sedan för eller senare tillbaka till den första nämnden.
Också indirekta förluster igenom att energi och resurser används emot att samarbeta (Destruktivt) istället för att samarbeta (Konstruktivt).

Stadens tjänstemän på kontoren försöker till och från att sända vinken att det inte är de som bestämmer, det är politikerna. Jag tycker inte ni ska köpa ett sådant resonemang, de bär ett mycket stort ansvar för vad som händer i staden. Däremot kan man fråga sig vad Stockholms Stad är för en arbetsgivare egentligen. Jag har under de gångna fyra åren sett mängder med anställda komma och gå. En del, långt ifrån alla, är unga människor som inte riktigt förstått vart de hamnat. En del har kanske gått i tid andra har gått efter att de blivit sjuka.

Vi har haft få om någon styrande tjänsteman/politiker boende i Rågsved. Det kan vara ett problem, men behöver inte bli det om man då istället är lite mer lyhörd.
Förslag till Stadsbyggnadskontoret vad
man kan bygga i Rågsveds Friområde.

NCC Boende AB fick först markreservation men avböjt att gå vidare.
BoKlok Housing AB (Ägs om jag förstår rätt av Skanska samt IKEA) har sedan varit en annan aktör. En del kommunikation har skett med Boklok på deras Facebooksida.
För att visa vilka fina naturvärden som finns i Rågsveds friområde och ytterligare understryka hur olämplig bebyggelsen är, har Kräpplagruppen och stödjande föreningar ordna, så att en nyckelbiotopsinventering av hela friområdet blivit gjord. Inventeringen kostade cirka 20 000:-.




Detta inlägg är ett resultat av att notera samtidigt som jag rensar gamla dokument. Det blir nog till att läsa Kräpplagruppens bok framöver om man vill i detalj sätta sig in i vad som hänt i Rågsved.
Efter kommunalvalet 2014 så har inte så mycket hänt. Vilket i sig är en utveckling ifrån stadens sida dvs inget negativt har hänt. Valborgsfirande planeras för fullt på Perssons Betong i år, koloniområdena har gått in i nya avtalsperioder (Kolonisterna planerar för dom kommande 4-5 åren) och Stadsdelsförvaltningen kommer troligen snart att sätta ut nya parkbänkar.

Till vänster nyplåtade påskliljor som jag fick i present av Hökarängens Friluftsförening efter att varit årsmötesordförande hos föreningen tidigare i våras. En förening som också hotas av bebyggelse. Har i helgen tillsammans med Snösätra Norra och Snösätra södras materialförvaltare hjälpt till med att få igång vattnet. Snösätra Norra förser Perssons Betong till valborgsfirandet med vatten. Man kan säga dagar med helhetstänk.

lördag 4 april 2015

Rågdalstorget


Jag tror inte det är så många som känner till platsen till namnet som ligger strax intill Rågsveds tunnelbanestation. Ett problem som enkelt skulle kunna lösas med lite bättre skyltning. Värre tycker jag däremot det är med användandet av torget. Jag kanske passerar förbi vid fel tillfällen men upplever inte att området används så värst.



En del tycker att området ser jättefint ut andra tycker som jag att det ser bedrövligt ut. 
Som ett konstverk skulle det vara normalt.
Men är detta tänkt som ett jättestort konstverk eller som en park där folk ska mötas och aktivera sig?
Även som ett konstverk kvarstår problemet att inga stannar till här.

Torget består av små kullar klädda med konstgräs. Spotlights finns som stjärnbelyser området.
Jag tycker inte man ska glömma bort att detta är en mycket central del av Rågsved.

Jag har än inte hittat någon information om hur staden/exploateringskontoret tänkte här ca 2010.