Nyårskaramell - Graffiti Snösätravägen - Flyktingläger

Snösätragränd

Några återblickar på det gångna året ska det bli!

Detta ett blogginlägg med kompletteringar som jag under året inte hunnit publicera än.

Nu till lite om årets skörd ifrån odlingslotten på Snösätra Norra Fritidsträdgårdsförening.

Röda vinbär ca 10 liter

Svara vinbär minst 10 liter

Minst 10 liter hallon

Nedan en trevlig balkonghylla  inlöpt på en av IKANOs loppmarknader på Askersundsgatan.

Påskliljor som jag fick i present av Hökarängens Friluftsförening efter att varit årsmötesordförande hos föreningen tidigare i våras.

Nu tillbaka till Snösätravägen i Rågsved och några nytagna bilder ifrån graffitin där.

Med dessa bilder, några hundra meter ifrån vår bostad, så önskar jag er alla ett Gott Nytt År!

Mer att läsa om graffittin:
Epsteins STHLM - Utställning med avancerad graffiti på gång i Rågsved

http://blogg.dn.se/epstein/2014/08/25/utstallning-med-avancerad-graffiti-pa-gang-i-ragsved/

På gott och ont är graffittins framtid på Snösätravägen ganska osäker då upplagsområdet ska avvecklas och området bli ett naturreservat.

Ps. Under andra världskriget var här ett flyktingläger där bl.a. balter bodde.

Flyktingläger för balter

Här i södra Rågsved fanns ett baltiskt flyktingläger i slutet av andra världskriget. Hit kom människor som flytt Sovjets invasion av Baltikum 1944.

Flykt till Sverige

Baltikum invaderades av den sovjetiska armen i september 1944, efter att den tyska armén dragit sig tillbaka. Hundratusentals balter flydde västerut och många hamnade i Sverige. De hade tagit sig över Östersjön i små fiskebåtar eller överlastade skutor.

Det var bönder och fiskare, men också många ledande intellektuella som tog sig till Sverige

Läger ute i våtmarken

Flyktingarna placerades i över hundra läger runt om i Sverige, och ett fanns här i södra Rågsved. Baracker ställdes upp på pålar ute på våtmarken och myndigheterna försåg flyktingarna med mat och kläder. Så småningom fick de tillstånd att delta i skolundervisning och att börja arbeta.

Sovjetiska påtryckningar

Sovjets vice utrikesminister lät förstå att alla baltiska flyktingar, som ju var “sovjetmedborgare”, omgående borde sändas tillbaka. Men den officiella svenska ståndpunkten blev att ingen flykting skulle tvingas att återvända mot sin vilja. Under tryck från Sovjetunionen skickade Sverige ändå tillbaka cirka 150 så kallade militärflyktingar. De tvångsavvisades av myndigheterna efter beslut av regeringen. Den så kallade baltutlämningen har vållat en stor debatt i Sverige.

Nu snart dags att öppna!